Joakim von Anka är en intressant figur. Han är ett bra exempel - framförallt för att han egentligen inte är kapitalist. Eller, ja, det är han väl. Han är stormrik. Han lever helt på andras arbete. Och då och då får man se hans fabriker och affärer, där hans anställda springer häcken av sig för att han ska kunna tjäna pengar. Men hans kännetecken nummer ett, de stora mynthögarna som han badar i, är så långt ifrån kapital det går att komma. De cirkulerar ju inte. Så här: Pengar i sig är inte kapital. Kapital är en typ av social relation mellan människor. Den relationen bygger på att ett fåtal äger och de flesta inte gör det, och går ut på att de flesta därför tvingas lönearbeta åt fåtalet. Pengar i sig skapar inget värde. Arbete skapar värde. Därför är det först när förmögenheten cirkulerar i företag - dvs. används för att anställa och ta en del av knegarnas arbete i vinst - som den kan växa. Med andra ord: skulle hela Joakim von Ankas förmögenhet ligga och skräpa i hans pengabingar, då hade han inte varit kapitalist - utan bara en gammal skattsamlare, helt ur fas med industrikapitalismen. Det är därför bankerna inte samlar vare sig dina eller kapitalisternas pengar på hög. De placerar dem så snabbt som möjligt i företag, som - i förlängningen - använder dem för att anställa.