Citat från högerns historia
Citaten har flyttat till en egen sida.

Jag tror inte på demokratins förmåga att lyckliggöra ett folk, allra minst den sortens demokrati som det här blir fråga om och som sannolikt ganska fort kommer att leda till massvälde.
Högerns tidigare statsminister Hjalmar Hammarskjöld (eller Hungerskiöld som han kallades i folkmun) i riksdagens rösträttsdebatt 1918. källa: Alla tiders historia

Det beslut som riksdagen nu står i begrepp att fatta, innebär att makten lägges i deras hand som är minst kompetenta att hantera den.
Hjalmar Hammarskiöld i riksdagens rösträttsdebatt 1918

Ansvaret för att vi icke sagt ett obevekligt nej till denna nästan måttlösa omgestaltning av vår författning varken vilja eller kunna vi undandraga oss
Ernst Trygger i riksdagsdebatten om allmän och lika rösträtt 1918

Förtryck ovanifrån är svårt, förtryck nedifrån, från massan, är olidligt.
Hj Hammarsköld i riksdagsdebatten om allmän och lika rösträtt 1918

Många skola med grämelse se, hur hörnstenarna i vårt samhälle brytes sönder, och jag förstår dem, ty jag har aldrig under de 24 riksdagar jag bevistat, känt en grämelse så stor som den jag hyser, då jag nu måste biträda detta förslag.
Högerns Ernst Trygger i samma debatt källa: Alla tiders historia

Snart får vi höra suset från den antågande barbarskogen
Riksdagsledamoten Ericsson i Aaby, högerpartiet, om rösträttsreformen

Det är skam när Sverige ska styras av de som är minst lämpade för det.
Högerns partiledare vid genomförandet av rösträtt för kvinnor Alla tiders historia

Demokratin undergräver helhetens intressen, leder till demagogi och bossvälde och hotar det allmännas bästa
Gösta Bagge 1914, senare högerledare efter Arvid Lindman.

Är det icke så, att det knappast går en månad, utan att vi av tidningarna se, huru här i landet begås de mest upprörande brott? Är verkligen tiden inne att just nu taga bort dödsstraffet?
Carl Hederstierna (h) i riksdagsdebatten om avskaffandet av dödsstraffet 1921

Kunskap och vetande har aldrig varit ämnat åt den klass vars liv endast åt mekaniska arbeten och ekonomiska bördor är ägnat
Lorenzo Hammarskjöld, konservativ skald, i samband med folkskolereformen

Konservatismen måste tjänstgöra som pådrivare och undan för undan mala sönder den demokratiska ideologin och ersätta den med sina egna positiva begrepp.
Jarl Hjalmarsson 1928, som blev partiledare efter kriget och var det ända tram till 1961. Vid tiden var han medlem i högerns ungdomsförbund.

Demokrati är en styrelseform där dugliga jämställs i allt med de odugliga. Där den fåkunniga hopen har fritt spelrum.
Advokat Sven Bylund å Sveriges Nationella Förbunds vägnar

som en nationell uppgift [...] framstår den svenska folkstammens bevarande mot inblandning av mindervärdiga utländska raselement samt motverkande av invandring till Sverige av icke önskvärda främlingar. Folkmaterialets bevarande och stärkande är en livsfråga för våran nationella utveckling".
ur Bondeförbundets partiprogram 1933 Lodenius, Anna-Lena: Svenskarna först?, sid 157.

Blodtappning
Ivar Andersson, dåvarande chefredaktör för Svenska Dagbladet, om Sveriges Nationella förbunds beslut att bryta med partiet 1934 för att istället försöka bygga en renodlat fascistisk organisation.

Vi är lyckliga nog att inte ha något judeproblem här i landet, men vi måste akta oss för att få något sådant.
Fritiof Domö, senare högerledare, i riksdagsdebatten i februari 1939 om huruvida judiska flyktingar skulle kunna få yrkesutbildning i Sverige. Utan heder 1999

Jag erkänner gärna, utan att blygas, att jag är antisemit [...] den asiatiska folkstammen passar icke i sällskap med vår hyggliga svenska folkstam.
Bondeförbundaren Otto Wallén i samma debatt Utan heder 1999

...det skulle leda till en icke önskvärd inblandning av judeblod
Harald Åkerberg (s), f d ledamot av utrikesnämnden, i en diskussion i utrikesnämnden 1945 om huruvida några tusen polsk-judiska kvinnor från koncentrationlägren skulle få stanna Utan heder 1999

Det finns många som tror, att vi står inför en nyordning i Europa efter tyskt mönster. Skulle så bli fallet, torde det ej finnas någon anledning att öka vår stridsgemenskap. En förutsättning härför är emellertid att Tyskland vinner kriget. Skulle Tyskland ej vinna kriget, innebure detta en enorm framgång för arbetarna, varvid arbetsgivarna skulle få svårt att göra sig gällande.
SAF i ett instruktionsbrev till sina ombudsmän Utan heder 1999

...förlora sjukkassemännen greppet om sina medlemmar, kontrollen över de sjuka försvåras och förslappas med påföljd att, som jag nyss sade, antalet simulanter, som säkerligen redan nu är ganska stort, kommer att ökas.
Ernfors 1931, då högern gick emot reformen som innebar statliga bidrag till sjukkassorna.

Denna fråga har ju en synnerligen stark inverkan på näringslivets räntabilitet... näringslivet, som ju ytterst dock bär upp all social verksamhet i vårt land.
Wistrand 1938, då högern gick emot förslaget om två veckors lagstadgad semester

Vad detta betyder ifråga om konkurrenskraft på England säger sig självt!
Nisser 1938, då högern gick emot förslaget om två veckors lagstadgad semester

Vem bryr sig om svenska Landsorganisationens (LO) maning till bojkott och bannlysning av Nazityskland, frågade tidningen retoriskt. Vi har inget att skämmas för och nu kan vi skratta (sic) oss lyckliga att LO:s ekonomisk bojkott av Nazityskland rann ut i sanden. En bojkott skulle kostat Sverige för mycket, menade DN.
Anders Selnes beskriver den borgerliga pressens roll i Sverige under amdra världskriget i Aftonbladet 23 nov 1998

Vi får problem när det gäller att ge ett meningsfullt innehåll åt denna 4-veckorssemester.
Hamilton 1963, då högern gick emot förslaget om två veckors lagstadgad semester

Namninsamlingen för Fred i Vietnam hetsades fram av radio och tv. De tre borgerliga partiledarna skrev på av tvång. I grunden tog alla avstånd från namnuppropet, men de vågade inte säga det offentligt. De orimliga känslostormar som tv hetsat fram för att 1300 människor olyckligtvis avlidit i Nordvietnam skulle kunna drabba partiledarna om de avstått från att skriva på namninsamlingen.
Riksdagsman Tage Adolfsson (m) förklarar i mars 1973 hur det kom sig att partiledaren Gösta Bohman året innan skrivit på en fempartiprotest mot USAs s k julbombningar i Vietnam

Den som något varit ute i arbetslivet och haft företag och studerat förhållandet mellan arbetsgivare eller företagare och anställda, kan ganska lätt konstatera att det tagits stor både mänsklig och social hänsyn.
Riksdagsman Nordgren (m) 1973, när moderaterna motsatte sig LAS

Historien visar hur massan av egendomslösa alltid har hotat demokratin.
Moderaterna i ett förslag till nytt partiprogram 1977. Formuleringen ströks senare.

Chile är ingen diktatur, där förs snarast en moderat politik."
Patrik Gyllenhammar (m), kommunalpolitiker från Gotland 1982, om varför moderaterna inte ville skriva under på protesterna inför årsdagen av statskuppen i Chile.

Vid två tillfällen har jag försvarat militärt ingripande mot politiker. Dessa har varit i Spanien 1936 och Chile 1973.
Patrik Gyllenhammar utvecklar han vad han menar I en insändare i Gotlands tidningar. Något senare blev han utsedd till konsul för högerregimen i El Salvador.

...människor i andra länder har också rätt till frihet. Därför är det vår skyldighet att sprida de mänskliga fri- och rättigheterna till människor som nu lever under förtryck. Invasionen av Grenada var därför principiellt riktig, inte bara försvarbar utifrån USA:s säkerhetspolitiska aspekter. Individens rätt till frihet måste vara överordnad principen om nationell suveränitet.
Moderata studentförbundet kommenterar USAs invasion av Grenada 1983 i sin tidskrift Svensk Linje

Ett oppositionspartis uppgift är att komma till makten så fort som möjligt. När man har okunniga väljare, vilket vi har i Sverige, så tvingas man förenkla sitt budskap så till den milda grad. Detta gör att vi tvingas föra ett resonemang som ibland överskrider sanningens gräns... Hade vi kunniga väljare, som visste vad det var fråga om, skulle vi aldrig kunna hålla på som vi gör...
Gösta Bohman i en intervju i Pockettidningen R

Det är skam, det är fläck på Sveriges banér, att medborgarrätt heter pengar.
Werner von Heidenstam, stockkonservativ skald som faktiskt tog ställning för den allmänna och lika rösträtten
 

Riksdagshögern:
Moderater
Kd och c
Folkpartister
Högersossar
Historia