|
|
Arbetslöshet |
|
|
LO:s f d chefsekonom P-O Edin hävdar att den socialdemokratiska regeringen hade övergett den fulla sysselsättningens politik redan på hösten 1989, och istället anammat den nyliberala normpolitiken.
Peeter-Jaan Kask: "Vägen in i och ut ur krisen", 1997, s 65ff / Stefan Koch: "Höger om!", Ordfront förlag 1999, s 130f
De som kallas lata
81 procent av de arbetslösa avskyr att vara arbetslösa. 93 procent tycker att det är mycket viktigt att ha ett arbete, och 77 procent säger att arbete är bland det vikigaste i livet. Detta i en stor studie omfattande 3 500 arbetslösa utförd av forskare i Umeå 1999.
Resultaten varierar mycket lite med ålder, utbildning och medborgarskap. Hur lång tid man har varit arbetslös spelar ingen roll alls. Arbetslösa som är unga, saknar nordiskt medborgarskap eller har många arbetslösa vänner uppger i något högre utsträckning än andra att det är viktigt att ha ett arbete.
DN 990503
De skulle lika gärna kunnat få arbeta
År 1995 var de totala offentliga kostnaderna för arbetslösheten 153 miljarder kronor. Teoretiskt skulle de pengarna ha räckt till för att ge alla arbetslösa ett fast jobb inom kommuner och landsting. Det handlar om uteblivna skatteintäkter och kostnader för A-kassa, bostadsbidrag, socialbidrag och arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Samma arbetslöshet innebar dessutom en utebliven produktion värd 166 miljarder kronor.
Lars Behrenz & Lennart Delander, nationalekonomer vid högskolan i Växjö / TT / Metro 980603
Inte ens OECD tror på det
Enligt en studie av arbetsrätten i olika OECD-länder som självaste OECD publicerade sommaren 1999 har arbetsrättens utformning inga större effekter på vare sig sysselsättningen eller arbetslösheten i ett land.
Riksdagens finansutskott i 2001/02:FiU1
Få samband i ekonomisk teori har studerats så omfattande som kopplingen mellan löner och sysselsättning. Enligt både OECD och ILO har vare sig låga löner eller stora löneskillnader något samband med en högre sysselsättning.
"Att vända på stenar", LO 1996, s 32f
I USA var det dubbelt så stor andel av ungdomarna mellan 16 och 19 år som lönearbetade jämfört med Sverige 1996. Detsamma gäller pensionärer. Räknar man med dem hade USA en något högre andel sysselsatta än Sverige, men räknar man bort dem var den lägre.
Peeter-Jaan Kask: "Success Story?", LO 1998, en delrapport från LO-projektet Ökad Sysselsättning, s 3
En billig arbetskraftsreserv
Av LO:s deltidsanställda kvinnor är det 60 procent som skulle vilja arbeta mer än de gör. Totalt är det 175 000 kvinnor och 65 000 män som skulle vilja arbeta mer än de gör.
Nelander och Bendetcedotter 2001 s 36ff
|
|
|
 |
|
 |
|
|
