Alkohol
Arbete
Arbetslöshet
Brott och straff
Fascism
Feminism
Historiska anekdoter
Högerns historia
Imperialismen
Inkomster
Klassamhället
Kuriosa
Media
Miljö
Offentlig sektor
Överklassen
Rasism
Skolan
Storbolagen
Svenska fascister
Sveriges ekonomi
USA
Utplundrade länder
Vapenindustrin
Världsekonomin


Miljö
 
The United States is the world's largest exporter of nitrogen and phosphate fertilizers, shipping nearly 9 million tons annually.
FAO: Current World Fertilizer Situation and Outlook, 1998 / penpress.org 020619

Every year, the US exports about 10 million obsolete computers to Asia to be disposed of as hazardous waste.
Exporting Harm, Silicon Valley Toxics Coalition, 2002 / penpress.org 020618

Det finns fler bilar i Los Angeles än i Kina.
American Automobile Manufacturers Association, World Motor Vehicle Data, 1997 / penpress.org 020529

KRAV räckte kanske inte
År 1999 odlades nio procent av den totala åkerarealen i Sverige ekologiskt.
Metro 990705

I en undersökning från Uppsala universitet från 1999 anser 63 procent att det är viktigt eller mycket viktigt att ekologiska livsmedel inte kostar mer än vanliga livsmedel.
Metro 990705

Klass och miljö
Studier gjorda på 1970- och 80-talet visade att en 10 ggr större disponibel inkomst gav ungefär 10 ggr så stor energiförbrukning.
Olof Eriksson: "Omvända världen", TLM nr 1/2000, ISBN 91-973824-0-X, s 123

En svensk medelinkomsttagare förbrukar 2,5 gånger mer energi än en genomsnittlig zimbabwier. En svensk höginkomsttagare använder i sin tur 2,5 gånger mer energi än medelinkomsttagaren.
Karin Gregow: "Hur många svenskar tål världen?", SNF 2000, s 12

Den rikaste femtedelen av världens befolkningen äger 87% av världens bilar, använder 84% av allt papper och förbrukar 58% av all energi.
Gregow 2000 s 5, ursprungligen från Human Development Report 1998 & 1999

De rikaste 20 procenten i USA står för 60 procent av alla nyregistrerade bilar. År 1990 stod de för 45 procent.
Benny Åsman: "Det globala rånet", Moteld 2001, s 45

USA står för 25 procent av världens oljekonsumtion.
UNFPA: "The State of World Population", 2001 / penpress.org 020529

Den som föds i ett i-land konsumerar och förorenar mer under sin livstid än 40 personer i u-länder.
UNDP: "Human Development Report 1998" / penpress.org 020529

Sverige - föregångslandet
Sveriges ekologiska fotavtryck uppgår till 7,2 hektar per person. Det betyder att om alla levde som vi svenskar gör, skulle vi behöva tre jordklot till. USA är först på listan över de länder i världen som har störst fotavtryck, och Sverige kommer på sjätte plats.
Karin Gregow: "Hur många svenskar tål världen?", SNF 2000, s 17

Utsläppen av koldioxid i Sverige minskade under 1980-talet men har ökat under 1990-talet, åtminstone fram till 1997.
SOU 2000:7 s 118

Idag är utsläppen av koldioxid cirka 3 procent högre än de var 1990.
Svante Axelsson: "Skatteväxling för en friskare natur", SNF 2000, s 5

En fråga om vilja?
Bensinskatten har lett till att bensinförbrukningen i Sverige har stabiliserats, efter att ha haft en tydligt ökande trend fram till omkring 1990.
Svante Axelsson: "Skatteväxling för en friskare natur", SNF 2000, s 23

Det finns ett tydligt samband mellan bilägande och färdlängd: den som äger minst en bil reser i genomsnitt dubbelt så långt som den som inte gör det.
Karin Gregow: "Hur många svenskar tål världen?", SNF 2000, s 9

En genomsnittlig bilresa leder till 2,5 gånger så stora koldioxidutsläpp per personkilometer som en buss med genomsnittlig beläggning. I jämförelse med tågresor är skillnaden mycket större - den har beräknats till cirka 14 000 gånger.
Karin Gregow: "Hur många svenskar tål världen?", SNF 2000, s 9

Hellre där än här?
De varor och tjänster som Sverige importerar ger upphov till ungefär dubbelt så stora utsläpp av koldioxid och svaveldioxid i de länder där de producerats, än vad vår export ger upphov till här.
SCB Rapport 2000:5 s 7f

Nästan hälften av de koldioxidutsläpp som sker i Sverige är en del av produktionen för export, och 60 procent av de koldioxidutsläpp som den svenska förbrukningen ger upphov till sker utomlands.
SCB Rapport 2000:5 s 8

Koldioxidskatten måste niodubblas stegvis fram till år 2030 för att sambandet mellan ekonomisk tillväxt och koldioxidutsläpp ska försvinna, enligt Resurseffektivitetsutredningens beräkningar.
SOU 2001:2 s 327

Det finns inga undersökningar som tyder på att miljövänliga livsmedel är bättre för hälsan.
Livsmedelsverket / Metro 990705