|
|
Inkomster |
|
|
Höginkomsttagare
Medianbarnfamiljen i Danderyd har 19 000 kronor mer att röra sig med varje månad än medianbarnfamiljen i riket. Danderydfamiljens disponibla inkomst, det som finns kvar när skatt och bostadskostnaderna är betalda, är 44 000 kronor i månaden. Det är 76 procent högre än den typiska familjens 25 000 kronor i månaden.
SCB, Statistiska meddelanden IF 20 SM 0101, publicerad 010618, korrrigerad 010817, ISSN 1403-1647, s 10. Siffrorna avser 1999.
SCB rapporterade på försommaren 2002 att ginikoefficienten för disponibel inkomst ökade från 0,266 år 1999 till 0,298 år 2000. Det var den snabbaste ökning av inkomstskillnaderna i Sverige som någonsin uppmätts av SCB.
SCB (2002), Inkomstfördelningsundersökningen 2000. Statistiskt meddelande HE 21 SM0201 / LO: ”Lyfter floden alla båtar?”, 2002, s 4
År 1998 betalade 29 procent av männen över 20 år och 9 procent av kvinnorna statlig inkomstskatt.
Skattestatistisk årsbok 2000 s 53
Grundtrygghet leder till fattigdom
De länder som har byggt sina socialförsäkringssystem på principer om generell välfärd (t ex Sverige och Norge) är betydligt mer jämlika än andra. De som istället går efter principen om grundtrygghet (t ex England, USA och Nederländerna) är tvärtom betydligt mer ojämlika.
Anders Berge m fl (red): "Välfärdsstat i brytningstid", Sociologisk Forskning: Supplement 1999, s 73
Sverige är enligt FN:s utvecklingsorganisation UNDP det land i världen som har den lägsta fattigdomen. Deras definition av fattigdom inkluderar såväl inkomstfattigdom som brister inom hälso- och utbildningsområdet och långtidsarbetslöshet.
HDR 2001 s 152
Historien går baklänges
Genomsnittligt antal industriarbetarlöner bland de ca 50 mest centrala toppcheferna och direktörerna i de svenska storföretagen.
| 1950 |
1970 |
1980 |
1985 |
1990 |
1995 |
| 26 |
14 |
9 |
13 |
17 |
26 |
LO-rapporten "Eliternas återkomst", 1999
Skillnaden mellan fattiga och rika i Sverige ökade under 1990-talet, efter att ha minskat från början av 1970 till mitten av 1980-talet.
HDR 2001 Tabell 1.4 s. 19
När kapitalet tar en större del...
1992 tog löntagarna 65,1 procent av förädlingsvärdet i västeuropa enligt OECD:s statistik. Siffran hade sjunkit till 61,6 procent år 1997.
Affärsvärlden 981209
...får lönerna en mindre
Hushållens genomsnittliga ekonomiska standard sjönk med nära 8 procent mellan 1991 och 1995. Barnfamiljerna är den familjetyp som har haft den största försämringen.
Ensamstående föräldrar med två eller fler barn och samboende med tre eller fler barn har fått sin standard sänkt med cirka 10 procent.
Kommunal 1999 s 23
Välståndet för de bäst betalda på toppen fortsatte däremot att öka och har aldrig varit större: de 5 procent av hushållen som hade de högsta inkomsterna i USA har ökat sin andel av de totala inkomsterna från 15 till 20 procent under 1990-talet.
SvD 990530
1980-talets högervindar i siffror
Lönekostnadernas andel i den svenska industrin sjönk från knappt 60 procent 1980 till omkring 50 procent i slutet av decenniet. Så låg hade den då inte varit sedan början av 1940-talet.
Också i G7 länderna steg vinstandelen, men inte lika drastiskt: från drygt 31 procent 1980 till nästan 35 procent 1989.
Lennart Schön i DN 971014 och Unctad: "Trade and Development report", 1997, s 97 / Mikael Nyberg: "Kapitalet.se", Ordfront förlag 2001, s 178
Studier gjorde både i Europa och USA visar att det för de 80 procent rikaste i befolkningen inte finns något samband mellan ökad inkomst/konsumtion och tillfredsställelse eller "lycka". Däremot ökar förväntningarna i takt med inkomsten.
Gregow 2000 s 14, som hänvisar till Carley & Spapens, Sharing the World, 1998
|
|
|
 |
|
 |
|
|
